Crochet, Coffee and a Corgi

Nu är jag tillbaka med sambo, hund och katt i Nynäshamn efter att ha varit "husvakt" i Strängnäs. Timmy tyckte verkligen att han vaktade bra. Jag tyckte att han gnagde på allt han kunde komma åt. Stackars mamma min som får komma hem till det. Nä, så illa är det inte. Vi hade hur som helst väldigt mysigt även om det regnade ganska mycket. När det inte gjorde har Timmy fått springa i skogen med löplina efter sig. Vi tycker väl inte riktigt att hans inkall är helt perfekt än (Timmy tycker att den är perfet: han kommer när han vill). Det har hur som helst varit himla kul att ha honom "lös" i skog, park och trädgård och han har blivit mycket mer vuxen på bara en vecka.
Regnet har dock gjort det möjligt att virka på. Jag gör en större variant på The south bay shalette i Järbos Stella, en pippi-granny-sjal i Julbileumsgarn och en japanese flower-sjal i ett garnfynd från sommarens första loppis. Jag har också hittat lite garn på rea hos Kickis Garn som jag har stora planer för (eller i alla fall några tankar).

Inte mindre är fyra sjalar håller jag på med, här bilder på tre av dem. Väldigt WIP!



Jag lyckades faktiskt att göra lite garnfynd: soyablend och mohair till halva priset. Tjoho!



Den närmaste veckan är Timmy på dagis hela veckan och jag skriver tenta.

Nej, vet ni vad! Jag gillar inte alls sommaren. Jag vet att folk tycker att jag är knäpp men jag har inte mycket till övers för den. Det är för ljust, för varmt, för klibbigt etc.  Jag vill bara att den ska ta slut så jag får njuta av hösten. På hösten är det lagom kallt utan att det ligger en massa snö överallt och jag som gillar regn kan inte annat än mysa. Sitter och snokar efter en bra regnjacka till Timmy, han tar ju sin tid på sig att torka när vi har varit ute i regnet och jag föredrar att mysa med en inte allt för blöt liten vovve.

Okej, nog med gnäll. Vi tar lite glada bilder istället!

Hittade den här när jag var ute på promenad... tycker bara att den är så himla fin att jag måste dela med mig av den.

Timmy berättar: Jo, alltså, jag har ju haft ont i höften dårå. Matte säger att det är för att jag egentligen inte är en valp utan en liten gubbstrutt. Hon tror att hon är rolig den där matte. Hur som helst har matte och husse tvingat mig att sitta i hallen i jättemånga dagar och jag har inte fått göra någonting kul alls. Jag har blivit utburen för kortrastning och jag har inte fått jaga någonting eller hälsa på alla trevliga saker jag ville hälsa på. Usch, säger jag bara! Veterinären ringde ju husse och sa att de inte kunde se någonting fel på rönkefikationen men att jag skulle vara stilla i en hel vecka. Jag fick integöraont-medicin i maten varje morgon och sen fick jag sitta på rumpan. Jag skällde en massa så att grannarna skulle komma och befria mig men det var ingen som gjorde det. Dumma grannar. Nu mår jag mycket bättre i höften och jag får äntligen gå ut och röra på mig. Men matte säger att hon minsan tycker att jag ska ta det lite lugnt i alla fall om jag inte vill få ont igen.

Men vet ni vad, det har hänt roliga saker också! Jag har minsan fått börja på dagis. Inte ett sånt där tråkigt skoldagis som människovalpar går på utan ett riktigt hunddagis med en massa roliga hundar. Jag har till och med fått en flock som jag är med på dagarna! Vi kallas minsan för vallflocken och vi är bästigast på hela dagis. Vi har ett eget rum med soffor där vi får busa när vi inte är ute med de roliga tvåbentingarna som jobbar med att passa upp oss. Jag tycker att det är jätteroligt och jag vill vara där hela tiden. Nu får jag bara vara där lite kort för tydligen måste jag inskolas. När matte och husse hämtar mig så lägger jag mig ner på marken utanför dagis och vägrar att röra på mig, för jag vill faktiskt vara kvar med mina nya kompisar. När jag kommer hem är jag trött som bara en corgi kan vara och sover och sover. Det tycker matte är skönt för hon tycker att det har varit lika jobbigt som jag att jag inte fått gå ut.